En obekant, röd fläck i trosan. De flesta minns nog sin första mens. Kanske stod du där i skolans korridor med papper i trosan och kände att något nytt var på väg att hända. Den första mensen kommer ofta när man är i puberteten och är en del av kvinnans liv till att hon når klimakteriet, vilket brukar vara runt 50 års ålder. Mensen är olika för oss alla, och den kan förändras och utvecklas under åren beroende på hur vi mår, vad vi äter, vad vi har för livsstil och om vi exempelvis föder barn.

Vad är mens och hur ofta har man det?

Mens, eller menstruation, är en blödning från livmodern som kommer ungefär en gång i månaden. Det är inte ovanligt förekommande med mellanblödningar, blödningar som inte räknas som mens, utan som kan orsakas av en rad olika saker som exempelvis preventivmedel, sjukdomar, graviditet – eller att menscykeln har rubbats. Menstruationen orsakas av att slemhinnan, som förberett sig på att ta emot ett befruktat ägg som aldrig blir befruktat, stöts ut – och blir till mens. Ungefär var tredje till fjärde vecka får man vad som kallas ägglossning. Det innebär att ett ägg mognar, lossnar från äggstocken och glider ner i äggledaren. I samband med detta ändras produktionen av kvinnliga könshormoner och livmoderns slemhinna förbereder sig för att ta emot ett befruktat ägg genom att dess slemhinna växer till. Om ägget befruktas påbörjas en graviditet, och mensen uteblir. Mensen kommer ungefär två veckor efter ägglossning, men det kan variera från person till person.

Menscykeln och hur vi påverkas av den

Menscykeln är perioden mellan två menstruationer. Mensens första dag räknas som dag ett på menscykeln. Då har det gått ett varv med menstruation och ägglossning. Menscykelns längd kan skilja sig, dels från person till person, dels från gång till gång – men oftast varar cykeln mellan 21 och 35 dagar.

Mensen ter sig olika för alla individer. Den kan vara regelbunden eller oregelbunden, den kan vara riklig eller komma i mindre mängd. Vissa har problem med kraftig mensvärk medan andra nästan inte märker något alls. Utöver fysiska symtom påverkas kvinnan många gånger ofta psykiskt, och även detta är något som kan utvecklas med tid och ålder. Under menscykelns gång händer det inte bara massa saker i kvinnans kropp, utan även hormonerna påverkas vilket i sin tur kan påverka vårt humör och mående.

De flesta känner av starka symtom och besvär de första dagarna, så det brukar räcka med att man lindrar med hjälp av smärtstillande under den första fasen – man ska vanligtvis inte behöva ta smärtstillande under hela menscykeln. När det kommer till smärtlindring kan det hjälpa med både smärtstillande tabletter och värmekudde, lugna promenader och yogaövningar eller kanske en varm dusch. Här kan du läsa mer om mensvärk och hur du kan behandla.

PMS och symtom

PMS (premenstruellt syndrom) är ett begrepp som du kanske har hört talas om. Det är ett samlingsbegrepp för de symtom vi märker av när kroppen förbereder sig för menstruation. Hur vi mår under menscykeln, inför menstruation och vid PMS är väldigt individuellt och kan förändras över tid, men det finns några typiska symtom som kan signalera PMS och mens.

Exempel på vanliga symtom är:

• Smärta, svullnad och obehag i nedre delen av magen och ryggen
• Huvudvärk och illamående
• Ömma bröst
• Trötthet och nedstämdhet
• Oro och ångest
• Irritation, ledsen och känslosam
• Sämre sömn
• Hungrig och sötsugen

Lär känna din menscykel

Om du har koll på din menscykel kan du inte bara räkna ut när mensen kommer, det blir också enklare att förstå varför du kanske mår som du mår under olika perioder av cykeln. Ett sätt att hålla koll är att föra dagboksanteckningar där du beskriver symtom för dagen, om du hade menstruation eller inte. Ett annat alternativ är att ladda ner en mens-app som hjälper dig att hålla koll. Det här kan hjälpa dig anpassa din vardag med alltifrån mat till träning och umgänge.

Riklig mens

Riklig mens innebär att man blöder mer än genomsnittet vid en menstruation. Om du blöder så pass mycket att du behöver dubbla skydd eller blöder igenom efter bara ett par timmar så har du riklig mens. Om din menstruation pågår mer än sju dagar har du också riklig mens. Riklig mens är inte nödvändigtvis farligt, men det kan påverka måendet och gå ut över vardagen vilket det inte ska behöva göra. Upplever du att du har riklig mens, oregelbundna blödningar, eller blödningar som avviker på något sätt så ska du vända dig till vården för att få hjälp. Det finns också receptfria läkemedel som innehåller tranexamsyra, vilket minskar blödningen, som man kan prova.

Olika typer av mensskydd

Idag finns det många olika typer av mensskydd vilket gör det enklare att hitta något som passar dig.Tamponger och bindor känner vi till som de mest traditionella mensskydden, medan menskopp och menstrosor är några av de nyare alternativen.

Tampong

Tamponger är engångsartiklar som man för in i slidan och de suger upp mensblodet innan det kommer ut ur kroppen. Tänk på att byta tampong ofta och inte låta den sitta i för länge eftersom det kan öka risken för en allvarlig bakteriell infektion i slidan.

Bindor

De flesta bindor är för engångsbruk, men de finns för flergångsbruk. En binda är ett skydd som man sätter i trosorna och som suger upp mensen och neutraliserar doften.

Menskopp

Menskoppen är som en liten kopp, oftast tillverkad i silikon, som man för in i slidan. Koppen samlar upp blodet och sedan tömmer du koppen med jämna mellanrum i toaletten. Innan du sätter tillbaka koppen rengör du den, och när mensen är över rengör du menskoppen och stoppar undan den till nästa gång.

Menstrosa

Menstrosor är trosor som har som en inbyggd binda. De suger upp blodet, och efter menstruation kan du tvätta menstrosorna i maskinen för att sedan återanvända dem.

Preventivmedel och mens

Preventivmedel kan påverka menscykeln och hur vi mår. Vissa upplever positiv effekt på mensen och menscykeln vid användning av preventivmedel, medan det är tvärt om för andra. Rådfråga en läkare eller barnmorska. Idag finns många olika typer av preventivmedel att välja bland. De som innehåller könshormoner gör att blödningen blir mindre och mensen blir mindre smärtsam, och i vissa fall kan menstruationen helt utebli.

När ska man söka vård?

Eftersom mensen är en stor del av livet är det viktigt att man ser till att man inte mår dåligt, och hittar ett sätt att leva med den i vardagen. Skulle man därför uppleva besvär så som riklig mens, extrema smärtor eller ett jobbigt humör kan det vara klokt att söka vård, så att du får den hjälp du behöver. Om mensen upphör att komma och du inte är gravid eller på väg in i klimakteriet, eller om mensen ändrar karaktär och utseende är det också bra att kontakta vården. Menscykeln ska inte påverka dig så pass mycket att det går ut över ditt vardagliga liv.

 Kontakta sjukvården om:

• Receptfria värktabletter inte hjälper
• Du har mycket ont och svårt att röra dig
• Din mens och mensvärk påverkar dig i vardagen
• Du får plötslig mensvärk som du inte haft tidigare
• Du behöver dubbla mensskydd och byta ofta