Var femte person mellan 15 och 25 år har sällan eller aldrig har någon vuxen att prata med visar en ny rapport från MIND. Nästan hälften skäms när de mår dåligt, och många väljer att inte prata med någon om det. Alltför många unga saknar helt en relation med vuxna, och har därför ingen att vända sig till när de mår dåligt.  Det kan bidra till att många söker vård på BUP för symtom som bör tas om hand på annat håll.

- Det är viktigt att ta psykisk ohälsa på allvar, och det finns en del som har riktigt allvarliga problem, där samtal inte kommer att räcka till. Då behövs professionell hjälp. Samtidigt är det så att problem växer och blir mer allvarliga om man inte har tillgång till öppna, nyfikna och empatiska samtal med dem som står en nära, säger David Clinton, psykoterapeut kopplad till MIND och docent i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet.

Hjälp att förstå varför livet skaver

När barn är små går det ofta att lösa bekymmer med en kram eller ett plåster. Precis som små barn behöver även äldre barn hjälp att tolka det som händer dem. De behöver hjälp att förstå att det är en del av livet att uppleva motgångar och förluster, vara ledsen och orolig. Det är naturliga reaktioner som triggas av det vi upplever. Det kan ta tid att lära sig hantera de här starka känslorna, och där behövs stöd från empatiska vuxna.  

- Sådana frågor kan man inte sätta ett plåster på. Ibland kan föräldrar vilja hantera saker genom att ge enkla råd som ”du fattar väl att du inte behöver vara orolig”. Att trösta på ett sådant sätt är väldigt frestande, men det ger mer att vara öppet nyfiken och bara lyssna förutsättningslöst, säger David Clinton.

 

Viktigt att söka hjälp när det behövs

Som en del i att vara närvarande och nyfiken är det viktigt att vara uppmärksam på tecken på psykisk ohälsa som kräver professionell hjälp. Här är varningssignaler att ha koll på:

• Svängningar i humöret som är så allvarliga att de innebär problem i skolan eller hemma.

• Starka känslor, till exempel stark rädsla, som kommer utan verklig anledning.

• Beteendeförändringar, till exempel ändrad personlighet, destruktivt beteende eller att plötsligt vilja skada andra.

• Självskadebeteende, till exempel att skära sig, bränna sig eller skada sig själv på andra sätt.

• Kraftig viktminskning, ovilja att äta, förändrat beteende kring mat som kan tyda på ätstörning.

Att lära känna sina barn på nytt

Unga vuxna har ofta sina egna sammanhang som föräldrarna inte vet så mycket om. Det kan till exempel vara kompisgäng kopplade till fritidsintressen, spel eller sociala medier.

-  Plötsligt märker man att man lever i helt olika världar. Det är något som kan föra en närmare ens barn om man är beredd att stanna upp och fråga sig själv, vad är det som mitt barn ser i det här som jag inte ser? Det är inte alltid så lätt att vara genuint intresserad, men viktigt att försöka vara det, säger David Clinton.

I rapporten från MIND fick de svarande ange varför de inte vänder sig till vuxna när de har problem. De vanligaste orsakerna var att ens problem blir förminskade, att de skäms, att motparten inte lyssnar eller är tillgänglig och att de får en massa oombedda råd.

Har du något tips till föräldrar hur de ska göra för att samtala med sina ungdomar?

- Det bästa är att inte tänka så mycket på hur man gör, utan i stället vara nyfiken, empatisk och att ställa öppna frågor som inte är så kravfyllda. Du har ett barn framför dig som du känt länge nu. Nu håller det här barnet på att bli vuxen själv, och ska passera över från barndomen till vuxenlivet. På ett sätt är det som att lära känna barnet på nytt.

Minds Föräldralinje - tel 020-85 20 00

Minds Föräldralinje är till för dig som är orolig för ditt barn eller ett barn i din närhet. Samtalen till Föräldralinjen kan beröra stora eller små problem kring barn oavsett ålder. Du är anonym och Mind står för samtalskostnaderna. Läs mer hos Mind.

Hämta ut recept online