Ärftlighet, miljö, hög belastning på jobbet, krissituationer, sorg. Det finns många olika anledningar till att måendet ibland svajar – litegrann eller rejält. Ärftlighet kan ge en ökad sårbarhet för olika typer av psykisk ohälsa, ett stressigt jobb och/eller privatliv kan öka risken för stressrelaterade besvär och sorg kan göra att man fastnar i en situation som tär.

– ­Ett par av de allra vanligaste besvären inom psykisk ohälsa är ångest och depression. Det finns bra behandling för detta och det är viktigt att söka hjälp om du känner att det är svårt att klara av vardagen på grund av symtomen, säger Ida Holmberg, leg psykolog på Min Doktor.

Här nedan kan du läsa mer om olika ångestsyndrom och depression, vilka symtomen är och hur du kan behandla och förebygga.

Ångest

Ångestsyndrom i sig är inte en diagnos, utan ett samlingsnamn för flera olika undergrupper av diagnoser. Till ångestsyndromen räknas traditionellt paniksyndrom, agorafobi (”torgskräck”), social ångest eller social fobi, specifika fobier och generaliserat ångestsyndrom (GAD). Alla upplever någon gång under livet ångest, det är helt normalt och i grunden till och med något positivt – en stressreaktion som i lagom dos ökar vår prestationsförmåga. Det är när ångesten slår över och blir för mycket som den blir en belastning. Ångest kan kännas väldigt obehagligt, men är i sig helt ofarlig.

Panikångest

Vanliga symtom vid panikångest är starka fysiska reaktioner som yrsel, illamående, stickningar i kroppen eller att det känns svårt att andas.

– Det kan kännas väldigt skrämmande för den som är med om en panikångestattack. De fysiska symtomen förvärrar oron och ger panik. Det är inte ovanligt att ringa 112 med tanken om att man håller på att få en hjärtinfarkt, det kan göra väldigt fysiskt ont. Men det är inte farligt. Dock bör alltid läkare konsulteras för att utesluta kroppslig orsak till besvär, säger Ida Holmberg.

Om du får en panikångestattack kan du försöka andas långsamt och djupt och påminna dig själv om att attacken inte är farlig och kommer gå över. Det kan också vara bra att sitta lugnt och stilla, även om kroppen ofta reagerar i panik och vill vara i rörelse. Vid upprepade attacker är det klokt att söka vård hos psykolog för samtalsstöd och kognitiv beteendeterapi (KBT).

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Vid GAD är det vanligt att känna stark oro och ha katastroftankar mer eller mindre hela tiden, kring anhöriga, sig själv eller både och. Ångesten kan trigga tankar så att de känns som verkliga faror, även om de inte är det. Det finns mycket du kan göra för att lindra och behandla. Exempelvis kan du öva på att våga vara i ovisshet, låta bli att dubbelkolla saker och försöka att inte älta. Nervsystemet, som triggas vid ångest, behöver lära sig och förstå att faran inte är verklig.

– Försök att hitta ditt orosmönster. Vad brukar trigga oron och hur brukar du agera när det sker? Genom att förstå att det är GAD-problematiken som pratar med dig – och inte en verklig fara – kan du skapa distans.  Detta är ofta inte så lätt att göra på egen hand så ta kontakt med en psykolog om du känner att oron hindrar dig i vardagen.

Även psykologsamtal med KBT och/eller medicinering kan hjälpa vid GAD.

Social ångest

Ett annat vanligt syndrom inom ångest är social ångest, som kännetecknas av en bestående rädsla för att bli granskad och bortgjord i sociala situationer. Det kan exempelvis vara jobbigt att äta bland andra människor eller att tala inför en grupp.

– De flesta av oss tycker nog att det kan vara jobbigt att prata inför en stor grupp, men det är när man helt börjar undvika sådana situationer, eller tvingar sig igenom dem med många så kallade säkerhetsbeteenden som till exempel lugnande medicinering som det gått lite för långt. Eller om man slutar svara i telefon eller inte alls pratar med folk man inte känner.

Social ångest kan lindras genom att våga utsätta sig för det man känner oro och ångest inför. Försök att gradvis närma dig det som är obehagligt i stället för att undvika vissa platser och situationer. Det finns bra behandling vid social ångest.

Sök hjälp om symtomen hindrar dig i din vardag.

Tvångssyndrom (OCD)

Tvångstankar handlar om att man tänker att man måste göra eller tänka på ett visst sätt för att motverka att något hemskt ska hända. Det kan vara att tvätta händerna många gånger på raken eller länge, kolla så spisen är avstängd fast att du redan gjort det flera gånger, upprepa ett visst ord i tankarna eller att vara rädd för baciller och för att bli smittad av olika sjukdomar.

– Som vid alla ångestsyndrom finns det några grundläggande saker man kan göra själv för att lindra. Försök att ta hand om dig, äta hälsosamt, röra på dig och undvika alkohol och droger. Sen är det alltid viktigt att söka stöd, ju tidigare desto bättre!

Depression

Det som kännetecknar en depression är att man inte längre fungerar som vanligt och att vardagen påverkas. Vanliga symtom är en känsla av hopplöshet, nedstämdhet, trötthet, koncentrationssvårigheter, låg självkänsla, ångest, irritation eller ilska. Det är även vanligt att ha kroppsliga besvär som huvudvärk, magont, värk i axlar, rygg och nacke, minskad sexlust och sömnsvårigheter.

– Ett av de svåraste symtomen är självmordstankar, att man känner att det är bättre att inte leva. Det kan vara vanligt att känna sig som en belastning för anhöriga och andra närstående. Det är väldigt svåra tankar som man inte ska vara ensam med. Har man minsta tanke på att ta sitt liv ska man söka hjälp direkt. Och har man konkreta planer på det ska man genast ringa 112. Det finns alltid hjälp att få. Vid depression är det viktigt att få behandling i form av KBT, och ibland behövs även läkemedel under en period.  

Våga fråga

Om du själv eller en närstående har en depression och tankar på att inte vilja leva är det viktigt att söka hjälp. Om du är orolig för en närstående är det klokt att våga fråga hur den mår och om den känner att den inte vill leva. Det är inte farligt att fråga om självmordstankar, det är en myt att risken för att en person tar sitt liv ökar genom att den frågan ställs. I stället öppnar du upp för samtal och visar att du finns där och kan hjälpa personen att söka vård.

Stöd till någon som mår dåligt

Om du märker att någon i din närhet mår dåligt är det alltid bra att våga fråga personen hur den mår.

– Vi vill ofta komma med råd och lösa saker, men ibland räcker det långt att bara finnas där. Man kan tänka att man ska vara som ett stort hjärta med stora öron och ingen mun. Låt personen få känna sina känslor, ibland behövs inte några råd. Det är alltid bra att hjälpa personen att söka vidare hjälp om det behövs.

Vanliga tankar vid psykisk ohälsa

Vanliga känslor när man mår dåligt är att känna skam och skuld. Dels för att psykisk ohälsa fortfarande, i vissa sammanhang, är stigmatiserat. Dels för att man inte vill ta upp tid från andra och vara till besvär. Det är vanligare att äldre generationer tycker det är svårare att söka hjälp.

– De yngre generationerna är lite bättre på att söka hjälp, det är inte lika tabubelagt. De söker ofta hjälp tidigare vilket är toppen. Generellt är det väldigt bra att söka hjälp i ett tidigt skede, då kanske det räcker att jobba mer förebyggande.

Köp Minds Varmpratskort

Hjälp oss stödja fler som kämpar med psykisk ohälsa.
Pengarna går oavkortat till Mind.