Mat och motion – så påverkas din psykiska hälsa

Hjälper det att äta nyttigt och röra på sig när man känner sig nedstämd eller är det en myt skapad av hurtfriska motionsivrare? Paula, dietist på Ica och Maria, docent vid GIH, berättar här mer om hur våra kost- och motionsvanor påverkar vår psykiska hälsa.


– Det är rigoröst styrkt i stora vetenskapliga studier att tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet påskyndar förbättringen av depressiva symptom vid mild till måttlig depression, säger Maria Ekblom, forskare i fysisk aktivitet och hjärnhälsa på GIH.

När det kommer till kostens betydelse för hur vi mår psykiskt blir frågan klurigare att besvara. Man vet att det finns en hög representation av psykisk ohälsa bland dem som har övervikt och fetma, men det kan vara svårt att avgöra vad som är orsak och verkan. Minskar risken att drabbas av psykisk ohälsa om man äter nyttigt, eller har den som mår psykiskt dåligt svårare att hitta hälsosamma rutiner kring mat?


Den senaste forskningen tyder på att kopplingen mellan mage, tarm och hjärna faktiskt spelar roll och att en väl fungerande tarmflora kan ha biologisk betydelse för vårt psykiska välmående.

– Självklart kan inte bra matvanor förklara eller behandla alla former av psykiskt lidande, men jag tänker att man kan vända på resonemanget: Det är svårare att känna sig pigg och glad om kroppen inte mår bra, säger Paula Frösell, dietist på Ica.

Sunda kostvanor har betydelse

Enstaka livsmedel gör sällan stor skillnad. Det är sammansättningen av kosten som har betydelse. Bland annat fibrer och en bra balans av fetter: omega 3 (finns i t ex fisk) och omega 6 (finns i t ex rapsolja och nötter) verkar ha bra effekter på hälsan.

– Man behöver inte fundera på olika ämnen i detalj utan hellre försöka skapa bra variation i vardagen. Mitt enskilt viktigaste tips för att hjälpa kroppen till en bättre tarmflora och mer hälsosamma matvanor är att äta mer frukt och grönsaker. Mycket grönsaker på tallriken tränger delvis undan annat som är mindre nyttigt, säger Paula och fortsätter:

– Jag vill verkligen understryka att bra matvanor inte handlar om utseende utan om både fysisk och psykisk hälsa. Man kan absolut bli lite glad av att få en bulle, men äter man för många och för ofta går kroppen lätt miste om annat den behöver.

"

...bra matvanor inte handlar om utseende utan om både fysisk och psykisk hälsa.


Lägg en lagom ribba

När det kommer till fysisk aktivitet hör man ofta att det är endorfiner som får oss att må bra. I själva verket är det en snudd på oöverskådlig mängd signaler och ämnen som drar i gång i kroppen när vi rör på oss.

– På kort sikt gör de här processerna att vi till exempel har lättare för att fokusera och tänker färre negativa tankar. På längre sikt hjälper de oss att bland annat underhålla hjärta och kärl som syresätter hjärnan, säger Maria Ekblom på GIH.

Att många fysiska aktiviteter dessutom involverar andra människor gör inte saken sämre. Sällskap på promenader eller joggingturer, dansa eller träna i grupp eller utöva lagsporter ökar ytterligare vår psykiska välmående.

Men hur mycket ska man då träna?

– Det är lätt att tro att ju mer man tränar, desto gladare blir man. Men så enkelt är det inte. Medelintensiv träning verkar vara det bästa för just humöret.

Lägg inte ribban för högt, är Marias råd till den som vill röra på sig mer. En rask promenad kan göra susen när man känner sig nedstämd, oavsett grundkondition.

– Den enda träning som har effekt är den som blir av, tänk på det och utgå från något du gillar, säger Maria.

"

Den enda träning som har effekt är den som blir av, tänk på det och utgå från något du gillar.

Maria, docent vid GIH

Apotek med tillstånd av Läkemedelsverket
Kontrollera att webbplatsen är laglig

© 2021 Apotek Hjärtat AB. Vi använder cookies. Läs mer om användning av cookies.