När övervikt blir en sjukdom

Övervikt innebär att du väger mer än vad som är bra för kroppen. Det är ingen sjukdom men kan göra att kroppen mår sämre och ökar risken för andra hälsoproblem.

Blir vikten ännu högre och du blir kraftigt överviktig kallas det istället för fetma eller obesitas. Det räknas som en kronisk sjukdom och risken för allvarliga följdsjukdomar blir mycket större.

Allt fler lever med obesitas

Över hälften av Sveriges vuxna befolkning lever idag med övervikt eller obesitas. Andelen fortsätter att öka år efter år och allt fler drabbas av svårare former av sjukdomen.

Enligt Folkhälsomyndigheten ökade andelen vuxna (16-84 år) med antingen övervikt eller obesitas från 46 procent till 54 procent mellan åren 2004-2024.

Ta reda på om din vikt påverkar hälsan

Det finns flera olika sätt att ta reda på om du har obesitas eller om du ligger i riskzonen. De vanligaste sätten är att räkna ut BMI och ta ett midjemått.

BMI

BMI står för Body Mass Index och betyder att man tittar på förhållandet mellan din vikt och längd. 

BMI 25-29,9 = övervikt 

BMI över 30 = obesitas 

Lästips! Lär dig mer om BMI

Midjemått

Bukfett, alltså fettet runt magen, ökar risken för sjukdomar mer än fett på till exempel rumpa eller lår. Därför mäter man ofta midjemåttet när man gör bedömningen.

Viss hälsorisk: 80 cm för kvinnor, 94 cm för män 

Hög hälsorisk: 88 cm för kvinnor, 102 cm för män 

Lästips! Lär dig mer om midjemått

Riskerna med övervikt och obesitas

Övervikt ökar risken för flera olika sjukdomar. Ju högre vikten blir desto större blir riskerna.  

När vi har mer kroppsfett än vad kroppen mår bra av kan det påverka hur effektivt den reglerar viktiga funktioner. Det kan störa hormonbalansen och ämnesomsättningen vilket gör det svårare för kroppen att hålla koll på blodtryck, blodsocker och blodfetter.  

Fett i kroppen är inte bara något som “sitter där”. Det beter sig faktiskt som ett aktivt organ. Vid obesitas kan fettet släppa ifrån sig ämnen som skapar en låg och ständig inflammation i kroppen. 

Allt detta kan i sin tur öka riskerna för sjukdomar som:

Hjärt-kärlsjukdomar och diabetes

Obesitas gör att blodtrycket, blodsocker och blodfetterna påverkas negativt. Det gör att riskerna ökar för bland annat högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes typ 2, åderförfettning, hjärtinfarkt och stroke.

Gallsten och fettlever

Övervikt kan göra att gallsten bildas och att fett lagras i levern. Båda kan i sin tur leda till ytterligare problem om de inte behandlas. 

Andningsbesvär

Personer med obesitas drabbas oftare av astma eller försämrade andningsbesvär. Övervikt leder också ofta till snarkningar och sömnapné vilket kan belasta hjärtat och kroppen i längden.  

Ledproblem

Den höga vikten belastar skelett och leder och kan orsaka ledsmärta och förslitningar. Många med obesitas utvecklar med tiden problem i knän, höfter eller rygg på grund av övervikten. 

Graviditetsbesvär och infertilitet

Fetma vid graviditet ökar risken för komplikationer under graviditeten och förlossningen. Dessutom kan övervikten försämra fertiliteten och göra det svårare att bli gravid. 

Cancer

Överviktiga har högre risk att drabbas av flera cancersjukdomar som exempelvis cancer i livmodern, äggstockarna, brösten och prostatan. 

Demens

Obesitas kan också öka risken för demenssjukdomar senare i livet, till exempel Alzheimers sjukdom.

Behandlingsmetoder via vården

Har du fått diagnosen obesitas kan du få hjälp att nå en hälsosam vikt och livsstil. Det finns särskilda behandlingsprogram och metoder där rätt åtgärd kommer anpassas efter vad du och din läkare kommer fram till är bäst för just dig. Börja med att kontakta din vårdcentral om din övervikt påverkar din hälsa.  

De vanligaste sätten att behandla obesitas är:

Livsstilsbehandling

Det första steget i behandlingen är nästan alltid rådgivning kring livsstilen. Du kan få hjälp för att lyckas förändra hur mycket du äter och hur mycket du rör på dig. Behandlingen ges ofta av en sjuksköterska eller dietist som du regelbundet träffar för att prata om kost och motion. Ibland ingår även beteendeterapi vilket innebär att du med en terapeut jobbar för att ändra vanor och beteenden steg för steg.

Vi på Apotek Hjärtat samarbetar med Min doktor som erbjuder digitalt stöd för dig som vill ändra dina levnadsvanor och nå en hälsosam vikt som håller över tid. 

Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp med livsstilsbehandling.

Läkemedelsbehandling

I vissa fall kan läkemedel mot fetma användas som ett komplement till livsstilsförändringar. Mediciner kan vara aktuella om du har svår obesitas eller om din övervikt redan har orsakat följdsjukdomar. Din läkare avgör vilken behandlingsmetod som passar bäst för just dig.

Här kan du läsa mer om medicinsk viktnedgång.

Pulverbehandling

En del behandlingar kan inledas med en tidsbegränsad pulverdiet. Det innebär att du under några veckor ersätter alla måltider med pulver som du blandar till shakes eller soppor.  Dessa pulver innehåller all näring du behöver och samtidigt väldigt lite kalorier. Pulverdiet kombineras med långsiktigt stöd och planering efter kuren för att inte riskera att kilona snabbt kommer tillbaka efteråt.  

Fetmaoperation

När övervikt påverkar hälsan negativt kan en operation vara ett alternativ. Det innebär oftast att man gör magsäcken mindre så att du blir mätt snabbare och inte kan äta lika mycket. Operationen leder ofta till att man går ner mycket i vikt och behåller den nya vikten länge. Här kombineras behandling även med förändrade levnadsvanor som bättre kost, motion och stöd för att ändra beteenden.

Det finns flera orsaker till övervikt och obesitas

Viktökning beror i grunden på att kroppen får i sig mer energi än den förbrukar. Överskottsenergin lagras då som fett. Varför vissa personer utvecklar obesitas kan bero på flera olika faktorer som ofta hänger ihop. 

Några av anledningarna kan vara:

• Vår biologi kan göra det svårare att gå ner i vikt eftersom kroppen är gjord för att spara på energi ifall det skulle bli svält.  
• Ärftlighet och gener påverkar bland annat din aptit, ämnesomsättning och hur mycket energi som lagras som fett.  
• Matvanor och rörelser är en stor faktor för vikten. Om du regelbundet äter mat med mycket energi och samtidigt rör på dig för lite ökar risken för övervikt. 
• Långvarig stress kan påverka hjärnans aptitreglering och öka produktionen av hormonet kortisol. Det kan i sin tur öka fettlagringen i kroppen. Stress kan också leda till att man tröstar sig med mat och inte orkar hålla hälsosamma vanor. 
• För lite sömn rubbar också balansen i kroppens hunger- och mättnadshormoner vilket kan öka hungern. 
• När vi blir äldre sjunker ofta ämnesomsättningen och muskelmassan minskar. Det gör att man lättare går upp i vikt eftersom kroppen inte gör av med lika mycket energi som när du var yngre. 
• Hur vi mår psykiskt kan också påverka vikten eftersom många äter mer när de mår dåligt. Psykisk ohälsa kan också göra det svårare att orka med motion och bra matlagning. 
• Medicinska orsaker kan också skapa svårigheter att hålla en hälsosam vikt. Sjukdomar kan påverka möjligheterna till att röra sig regelbundet och vissa läkemedel kan ge viktökning som en biverkan.  
• Dagens mat och dryck är i många fall energirik och lätt att få tag på. Marknadsföringen av energitäta och näringsfattiga livsmedel har också en påverkan. 

För att säkerställa att våra texter är pålitliga och korrekta följer vi en tydlig redaktionell process. Här kan du läsa mer om hur redaktionen jobbar.