Det betyder siffran på vågen egentligen

Vikten på vågen visar hur mycket din kropp väger men säger inget om vad vikten faktiskt består av. Vågen skiljer inte på exempelvis muskler, fett, vatten och ben. Muskler är till exempel tätare och tyngre än fett. Vikten kan också variera från dag till dag beroende på vätskenivåer i kroppen, mat i magen och hormoncykler. 

Det är med andra ord helt normalt att vikten svänger några kilo över kort tid utan att det betyder att fettmängden i kroppen har förändrats.

Vikt i relation till hälsa

När vi pratar om vikt i relation till hälsa handlar det ofta om fettmassa. Extra intressant är det att titta på vart fettet sitter på kroppen. Fett runt organen inuti magen, även kallat bukfettet, är mer ohälsosamt än det underhudsfett som lägger sig på exempelvis höfter och rumpa. 

Bukfettet ökar risken för sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ-2 och högt blodtryck. Två personer som väger lika mycket kan helt enkelt ha olika hälsorisker beroende på hur deras fett är fördelat på kroppen. 

Lästips! Lär dig mer om bukfett och bukfetma

Fler faktorer att ta hänsyn till

BMI och midjemått ger bara en del av bilden. Kroppsbyggnad, muskler, benstomme, gener och ålder spelar också in. För en mer komplett bedömning behöver du också ta hänsyn till andra faktorer som: 

Kondition och fysisk styrka

Det är viktigt med regelbunden fysisk rörelse. En person med lätt övervikt som tränar och har en bra kondition kan ha bättre hälsa än en normalviktig person som inte rör sig så mycket.  

Kost och näringsintag

Kroppen mår som bäst av en balanserad kost vilket också gynnar en hälsosam vikt. Det är viktigt att du får i dig allt din kropp behöver för att må bra. 

Metabol hälsa

Trots en normalvikt kan blodtryck, blodsocker och blodfetter ligga för högt. Det kallas ibland för metabola syndromet när flera sådana riskfaktorer förekommer samtidigt. Om du är osäker på hur du ligger till kan du boka en hälsokontroll via vården och be om att få kolla blodtryck, blodsocker och kolesterol. 

Sömn och stress

Kronisk stress och dålig sömn kan också påverka kroppen negativt och ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, viktuppgång och försämrat immunförsvar.

Så mycket är normalvikt

Normalvikt brukar motsvara ett BMI mellan 18,5 och 24,9. Det är ett ganska brett intervall och betyder att det inte finns en exakt “idealvikt”. Det är snarare ett spann där kroppen brukar må bra.

En del kanske upplever att de mår bäst i den nedre delen av spannet och andra i den övre. Allt inom intervallet kan vara hälsosamt och även strax utanför kan vara okej för vissa personer. Det viktiga är hur du faktiskt mår och hur kroppen fungerar.

När vikt blir ett problem

Vikten kan bli ett problem både när den är för låg eller för hög. Hälsan kan påverkas av båda men på olika sätt.

Om du väger för lite

Undervikt motsvarar ett BMI under 18,5 hos vuxna. Det kan finnas flera orsaker till undervikt. Vissa är naturligt smala och mår bra ändå, då är inte undervikten ett problem. Har du däremot ofrivilligt gått ner mycket i vikt, känner dig svag eller ofta är sjuk, kan undervikten vara ohälsosam. Kroppen kanske inte få tillräckligt med näring och energi för att fungera normalt.

Om du väger för mycket

Övervikt blir främst en hälsorisk när det innebär en hög andel kroppsfett, särskilt om fettet lagras runt magen som bukfett. Ett BMI över 25 och uppåt kan indikera ökad risk för olika sjukdomar.

För att säkerställa att våra texter är pålitliga och korrekta följer vi en tydlig redaktionell process. Här kan du läsa mer om hur redaktionen jobbar.