Olika typer av astma

Astma kan delas in i olika typer beroende på vad som utlöser besvären. Allergisk astma uppstår när du kommer i kontakt med ämnen som du är allergisk mot, medan icke-allergisk astma kan ge symtom utan någon koppling till allergi.  

Vissa personer får endast astmabesvär vid förkylning, vilket kallas förkylningsastma. Andra upplever problem främst vid fysisk ansträngning, något som kallas ansträngningsastma. 

“ Astma kan debutera när som helst i livet. Enkelt förklarat kan man säga att det uppstår när någon form av irritation når luftvägarna, säger Margareta. ”

Genom att förstå vilken typ av astma du har kan behandling och förebyggande åtgärder bättre anpassas.

Astma hos barn

Barn drabbas oftast av förkylningsastma när de är riktigt små. Förkylningsastma är en vanlig sjukdom som ofta växer bort när barnet är i sju års åldern. Det beror troligtvis på att barnets lungor inte växt färdigt än.

Vanligast hos barn mellan 5 och 16 år är att de har en blandad astma. Det innebär att astman kan utlösas av flera olika orsaker som allergier, ansträngning eller förkylningar.  

Astman kan även vara kronisk och finnas med barnet upp i vuxen ålder och resten av livet. 

Så behandlar du din astma

När du fått astma sätts behandling in för att du ska kunna leva ett så symtom- och besvärsfritt liv som möjligt.  

“ Man behandlar astma genom inhalationer av kortison och/eller luftrörsvidgande mediciner. Målet med behandlingen är att inte ha några symtom kvar av astman, säger Margareta. ”

Får du astmamedicin, exempelvis läkemedel som du andas in via en inhalator, är det även viktigt att du får lära dig hur du använder din inhalator och har rätt inhalationsteknik.

Du får även lära dig mer om astma och en behandlingsplan sätts upp. Du följs sedan upp regelbundet hos vården för att se att behandlingen ger tillräcklig effekt och att du fortsatt mår bra i din astma.  

Läs mer om hur Min Doktor kan hjälpa dig med astma. 

Tips för att lindra din astma

Förutom att behandla din astma finns det fler saker du kan göra för att må så bra som möjligt. 

Sluta röka

Rökning skadar dina lungor och försämrar din astma avsevärt. Även din astmamedicin fungerar sämre när du röker. Är du rökare bör du därför sluta röka. 

Även du som vistas i rökiga miljöer och är passiv rökare ska undvika detta. Även det har en negativpåverkan på din astma och du mår sämre än nödvändigt. 

Lästips! Sluta röka - tips för att bli rökfri och lindra abstinens.

Här hittar du vårt sortiment receptfria läkemedel du kan ta hjälp av när du ska sluta röka. 

Trots allergier kan du må bra

Är du även allergisk mot pollen, kvalster eller viss typ av mat kan det påverka hur du mår i din astma. Försök att undvika det du är allergisk mot och finns det behandling att få som vid pollenallergi behandla även den.

Lästips! Pollenallergi - så lindrar du symtomen..

Positivt med motion

Lungfunktionen och luftvägarna mår i regel bättre av att man är aktiv och därför ska man inte undvika att röra på sig om man har astma. Att ta astmamediciner innan man ger sig ut kan underlätta träningen för många och det är även bra att värma upp ordentligt innan, särskilt om det är kallt.

Obesitas - minska i vikt

Har du en övervikt kan din astma förbättras genom att du gå ner i vikt. 

Lästips! Övervikt och obestias - orsaker, risker och behandling

Vissa läkemedel kan påverka din astma

Visste du att du kan få ökade besvär från din astma av vissa läkemedel? Antiinflammatoriska läkemedel som NSAID och betablockerare som är ett läkemedel mot högt blodtryck och hjärtsvikt kan försämra din astma. Har du feber och värk, använd läkemedel som innehåller paracetamol.

Rådfråga alltid läkare, stmasköterska eller våra medarbetare ute på våra apotek om du är osäker på vilka läkemedel du kan använda när du har astma.

Att leva med astma

Med rätt behandling behöver astma inte begränsa ditt liv. När du fått diagnosen får du tillsammans med en läkare eller astmasköterska en individuell behandlingsplan. Genom att följa planen och använda dina läkemedel enligt ordination kommer du kunna leva ett normalt och aktivt liv. 

Astma och muntorrhet

Som astmatiker kan du få besvär med muntorrhet som en biverkan av dina läkemedel. Astmatiker munandas även mer än personer som inte har astma, det kan också göra att du blir torr i munnen.  

När du är torr i munnen finns det risk att du får:

• Försämrad tandhälsa
• Dålig andedräkt
• Inflammerat tandkött eller slemhinna i munnen
• Svårigheter att känna smak

Här hittar du produkter att använda för att lindra muntorrhet och samtidigt skydda dina tänder.  

Lästips! Torr i munnen? Så lindrar du muntorrhet

Då ska du söka vård vid astma

Har du symtom som tyder på att du kan ha astma behöver du ta kontakt med vården för att genomgå en astmautredning. Sök alltid vård direkt om du får mycket svårt att andas.

Så utreds du för astma

När du träffar läkare behöver de ta hänsyn till hur du mår i helhet vilket gör att du oftast behöver genomgå flera olika undersökningar och svara på frågor om din hälsa. För att få svar på hur dina lungor fungerar genomförs ett lungfunktionstest.  

“ Astma diagnostiseras genom en utredande spirometri, ett lungfunktionsstest. Spirometri används för att mäta mängden luft du kan blåsa ut och hur snabbt du kan blåsa ut den. Vid astma blir luftrören trängre, då är det svårare att snabbt blåsa ut luften, säger Margareta.   ”

För att säkerställa att våra texter är pålitliga och korrekta följer vi en tydlig redaktionell process. Här kan du läsa mer om hur redaktionen jobbar.