Celiaki, eller glutenintolerans som det också kallas, är en vanlig kronisk sjukdom som innebär att man inte tål gluten som är ett protein i vete, råg och korn.

– Celiaki innebär att tunntarmen blir inflammerad om man äter gluten. Tarmluddet inuti tarmen skadas av glutenet vilket försämrar förmågan att ta upp näring. Det kan bland annat leda till näringsbrist och blodbrist, säger Henrik Kangro, medicinsk chef på Min Doktor.

Varför vissa personer utvecklar celiaki är ännu okänt. Man vet dock att sjukdomen till viss del är ärftlig. Men det finns också andra grupper som löper större risk att utveckla sjukdomen.

– Forskning har också visat att kvinnor och personer med autoimmuna sjukdomar som diabetes typ 1, sköldkörtelsjukdomar, leversjukdomar och ledsjukdomar samt personer med Downs och Turners syndrom i större grad drabbas av celiaki
 

Varierande symtom

Celiaki kan vara svårt att upptäcka eftersom symptomen kan skilja sig väldigt mycket från person till person. Vissa kan få väldigt stora besvär, medan andra inte märker av sjukdomen.

– Vanliga symtom är magproblem som diarré, gasbildning, förstoppning, illamående och kräkningar samt viktnedgång som ett resultat av att tarmen inte kan tillgodogöra sig näring. Andra symptom är trötthet, nedstämdhet, ledvärk, blåsor i munnen och på huden. Du kan också få svårigheter med att bli gravid och faktiskt även benbrott på grund av kalkbrist. Hos barn kan symtomen också vara att de växer sämre eller kommer senare in i puberteten.

– En obehandlad glutenintolerans kan även orsaka svårigheter att bryta ner laktos, man kan alltså få en tillfällig laktosintolerans, som går över när man ätit glutenfritt en tid.

Så diagnostiseras celiaki

Upplever du symtom eller om celiaki finns i släkten kan du vända dig till din vårdcentral eller Hjärtats samarbetspartner Min Doktor för att få en medicinsk bedömning. Att utredas för celiaki kan ta lång tid eftersom symtomen kan tyda på flera andra sjukdomar än just celiaki. Men det är viktigt att kolla upp för att man ska kunna få rätt behandling.


– Diagnostiseringen består av ett blodprov som visar om du har en viss typ av antikroppar som bildas vid inflammation orsakad av celiaki. Om dessa utfaller positiva så görs i princip alltid en gastroskopi, en undersökning av tolvfingertarmen och ett vävnadsprov (biopsi) tas. Undantag är om antikroppsnivån är mycket hög och symtomen är uttalade och typiska.

– Under celiakiutredningen är det viktigt att du fortsätter äta gluten, annars kommer blodprovet inte visa antikroppar och biopsin inte ge ett säkert resultat.

Att leva med celiaki

Har du celiaki går det att leva ett normalt liv utan besvär, men det kräver att man helt utesluter gluten eftersom även små mängder kan skapa inflammation i tarmen. Om du upplever att det är svårt att ställa om kosten kan du ta hjälp av dietist.

– Det kan till exempel tyckas svårt att få i sig fibrer med en glutenfri kost, men ett tips är havre som är naturligt glutenfritt och rikt på fibrer. Havre kan kontamineras av andra sädesslag under odling och skörd, så se till att köpa ”ren havre” som har behandlats extra varsamt.

I matbutikerna finns idag många glutenfria alternativ och de är ibland märkta med det överkorsade axet vilket betyder att säkra för dig med celiaki. Äter du ute är det viktigt att upplysa restaurangen om celiakin. De kan ofta erbjuda bra glutenfria rätter. 

– Tänk på att en del kryddmixer och frukostflingor kan innehålla gluten, liksom glass, såser, soppor och andra färdigrätter. En del familjer väljer även att ha separat brödrost och smörpaket för den glutenintoleranta.