Förkylning och feber
K-mutationen i årets säsongsinfluensa

Publicerad: 2025-11-11
Senast uppdaterad: 2025-11-14
En envis hosta som inte vill gå över kan vara mer än bara en förkylning. Kikhosta är en smittsam bakteriesjukdom som kan bli allvarlig, särskilt för de allra minsta barnen. Genom att känna till symtomen och hur sjukdomen sprids kan du skydda både dig själv och andra.
Kikhosta är en mycket smittsam bakterieinfektion i luftvägarna. Luftvägarnas slemhinnor blir inflammerade vilket gör att de svullnar och orsakar hosta. Både barn och vuxna drabbas men sjukdomen är särskilt farlig för spädbarn som är ovaccinerade.
När du fått kikhosta utvecklas symtomen gradvis. Först liknar det en vanlig förkylning med lätt feber, snuva och hosta men övergår så småningom i intensiva hostattacker typiska för kikhosta. Hostattackerna kan komma allt från några få gånger per dygn till en till två gånger per timme.
Hostan brukar komma en till två veckor efter att de första symtomen har visat sig. Den som insjuknat i kikhosta brukar oftast inte längre ha någon feber och känna sig relativt pigg mellan hostattackerna. Nattetid då man ligger i sängen blir hostan ofta som mest intensiv. Besvären kan sedan pågå i tre till åtta veckor innan de gradvis klingar av.
Hos vuxna yttrar sig kikhosta vanligtvis som en långvarig rethosta, men symtomen kan även likna dem som barn får, exempelvis:
Kikhosta sprids genom små droppar i luften som kommer ur munnen när en smittad person hostar eller nyser. Du kan också smittas om du tar på ytor som fått smitta på sig och sedan rör vid ögonen, näsan eller munnen. Kikhosta smittar lätt, särskilt under tiden innan hostan bryter ut och några veckor efteråt. Det gör att det är svårt att undvika smitta.
Inkubationstiden för kikhosta, tiden från det att du smittats till att sjukdomen bryter ut, är vanligtvis en till två veckor. Ibland kan det ta upp till tre veckor innan symtomen visar sig. Det brukar ta cirka sex veckor innan du är smittfri när du drabbats av kikhosta.
Kikhosta kan göra våra minsta barn under ett år väldigt sjuka. Kontakta vården om:
Kontakta vården om små barn drabbas av hosta, särskilt om andningsbesvär eller dålig ork tillkommer.
Kikhosta läker ut av sig självt men hostan är oftast långvarig och kan leda till komplikationer, särskilt hos små barn. Antibiotika gör dig inte frisk men kan skrivas ut i vissa fall för att minska risken att smittan sprids vidare. Symtomen kan även bli lindrigare om antibiotikan ges under första sjukdomsveckan innan kikningarna tillkommit.
För att lindra besvären vid kikhosta kan du tänka på det här:
Tips! Ha gärna en hink eller kräkpåse redo vid sängen då barn med kikhosta får upp mycket slem och även kan hosta tills de kräks.
För att förebygga och undvika kikhosta är det viktigt att tänka på god handhygien och att nysa och hosta i armvecket. Undvik helst nära kontakt med personer som har hosta och förkylningssymtom, särskilt om du har små barn hemma.
Om du själv har kikhosta ska du stanna hemma och undvika kontakt med spädbarn, gravida och personer med nedsatt immunförsvar tills du inte längre är smittsam. På så sätt kan du hjälpa till att skydda de mest sårbara i din närhet.
Alla kan få kikhosta, även de som tidigare är vaccinerade eller har haft sjukdomen. Du förebygger kikhosta bäst genom att vaccinera dig. Vaccinet ger dig inget fullständigt skydd men det minskar risken att drabbas och att du sprider smittan vidare. För de som ändå får kikhosta brukar inte symtomen bli lika allvarliga.
Gravida rekommenderas att vaccinera sig efter graviditetsvecka 16 vid varje ny graviditet. Antikroppar från mamman förs över till bebisen vilket gör att både mamma och bebis har ett bra skydd mot kikhosta sista tiden a graviditeten och de första månaderna efter förlossningen. Vid tre månaders ålder får de barn som följer det svenska barnvaccinationsprogrammet sin första vaccindos mot kikhosta.
Tips! Se gärna över ditt vaccinationsskydd mot kikhosta även när du är nära familj eller anhörig till gravid eller nyfödd bebis.
Artikeln är granskad av Farmaci & Kvalitet på Apotek Hjärtat
K-mutationen i årets säsongsinfluensa
Ont i halsen - så lindrar du halsont
Svullna halsmandlar - vanliga orsaker och symtom
Det du behöver veta om streptokocker
Slem i halsen och lungorna - möjliga orsaker
Luftrörskatarr - så lindrar du akut bronkit
Covid-19 - symtom och behandling vid corona
Stora guiden om influensa