Adrenalin Mylan Injektionsvätska, lösning 1mg/ml Glasampuller, 10x1ml

1 mg/ml injektionsvätska, lösning

adrenalin

- Spara denna information, du kan behöva läsa den igen.

- Om du har ytterligare frågor vänd dig till läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska.

- Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även eventuella biverkningar som inte nämns i denna information. Se avsnitt 4.

Adrenalin Mylan används vid akutsjukvård i samband med astma, hjärt- och lungräddning (hjärtstillestånd) och allergiska reaktioner (överkänslighetsreaktioner och anafylaktisk chock).

Adrenalin som finns i Adrenalin Mylan kan också vara godkänd för att behandla andra sjukdomar som inte nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apoteks- eller annan hälso- och sjukvårdspersonal om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

Adrenalin Mylan används i samband med akutsjukvård och ges till dig av sjukvårdspersonal.

Läkaren kommer att avgöra vilken dos som är lämplig för dig.

Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få dem.

Vanligaste biverkningarna av adrenalin är påverkan på cirkulationen samt biverkningar på centrala nervsystemet. Ca 1/3 av patienterna drabbas av biverkningar.

Vanliga biverkningar (kan förekomma hos upp till 1 av 10 användare)

• Huvudvärk, yrsel.

• Snabb hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck (i höga doser), hjärtrytmrubbningar.

• Oro, darrningar.

Har rapporterats (förekommer hos okänt antal användare)

• Tillfällig hjärtmuskelförsvagning (kardiomyopati).

• Hjärtklappning

• Ventrikelflimmer (hjärtrytmrubbning)

• Angina (bröstsmärta med växlande intensitet)

• Blekhet

• Svårigheter att andas

• Illamående, kräkningar

• Svettningar

• Kraftlöshet

• Oavsiktliga injektioner kan leda till skada vid injektionsstället, såsom blåmärken, blödning, missfärgning, hudrodnad eller skelettskada.

Förvara detta läkemedel utom syn- och räckhåll för barn.

Används före utgångsdatum som anges på förpackningen efter EXP. Utgångsdatumet är den sista dagen i angiven månad.

Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt.

Förvaras vid 2 ºC – 8 ºC (i kylskåp).

Hållbar 12 månader vid högst 25 ºC vid förvaring i akutväskor.

Läkemedel ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man kastar läkemedel som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

Dosering

Vuxna

Individuell dosering

Bronkialastma huvudsakligen vid anfall:

0,3-0,5 mg intramuskulärt (i lårets utsida). Vid behov kan injektionen upprepas med intervaller om 5-10 minuter tills lättnad erhålls. Vid samtidig hjärt- eller kärlsjukdom endast med stor försiktighet.

Hjärtstillestånd (hjärt-lungräddning):

Adrenalin ska doseras och administreras enligt gällande behandlingsrekommendation. Följande dosering av adrenalin baseras på rekommendationerna från ERC (European Resuscitation Council) 2010.

1 mg som intravenös bolusdos var 3-5:e minut.

Om läkemedlet injiceras via en perifer venkateter måste läkemedlet spolas in med minst 20 ml natriumklorid 0,9 % för injektion (för att underlätta inträde i den centrala cirkulationen).

Om venös infart inte finns tillgänglig rekommenderas intraosseös administrering.

Överkänslighetsreaktioner

Urtikaria och Quincke's ödem:

0,3-0,5 mg intramuskulärt (ej i angripet område). Upprepas vid behov.

Astmatisk reaktion vid allergiska överkänslighetsreaktioner: 

0,5-0,8 mg intramuskulärt helst i upprepad deldos om tillståndet ej är alarmerande. Vid svårare reaktion ges 0,1-0,25 mg intravenöst helst efter spädning. Denna dos kan upprepas var 10:e-20:e minut om behovet så påkallar.

Anafylaktisk chock:

Intramuskulär administrering är att föredra vid behandling av anafylaxi. Intravenös administrering är generellt mer lämpligt på intensivvårdsavdelningar eller akutmottagningar.

Adrenalin 1 mg/ml är inte lämplig för iv administrering. Om adrenalin 0,1 mg/ml inte finns tillgängligt måste 1 mg/ml spädas till 0,1 mg/ml innan iv administrering. Administrering iv måste ske med extrem försiktighet och bör utföras av specialister med erfarenhet av iv administrering av adrenalin.

Om IV infart saknas: 0,5 mg adrenalin ges direkt intramuskulärt.

Om IV infart finns eller om ingen bättring: Lösning spädes till 0,1 mg/ml: 1 ml 1mg/ml lösning (1 mg adrenalin) blandas med 9 ml isoton natriumklorid i sprutan.

Av utspädd lösning (0,1 mg/ml) ges 2-3 ml intravenöst (0,2-0,3 mg adrenalin), under observation av puls och blodtryck. Upprepa efter 2 minuter om ingen bättring.

Anafylaktisk reaktion under anestesi:

Adrenalin ges intravenöst under anestesi efter spädning till max 0,1 mg/ml lösning.

Hypotension eller medvetslöshet: Adrenalin ges intravenöst vid medvetslöshet och hypotension om upprepade doser av Adrenalin intramuskulärt inte gett effekt. Adrenalin intravenöst ges efter spädning till max 0,1 mg/ml lösning, 1 (-3) ml, långsamt (5-10 minuter) under EKG-övervakning. Upprepade doser i det lägre dosintervallet är att föredra.

Pediatrisk population

Hjärtstillestånd (hjärt-lungräddning):

• Barn över 12 år: 1 mg som intravenös bolusdos var 3-5:e minut.

• Barn under 12 år: 0,01 mg/kg som intravenös bolusdos. Högsta enskilda dos är 1 mg.

• Nyfödda: 0,01-0,03 mg/kg som intravenös bolusdos. Administrering via en umbilikal venkateter rekommenderas.

Om läkemedlet injiceras via en perifer venkateter måste läkemedlet spolas in med minst 20 ml natriumklorid 0,9 % för injektion (för att underlätta inträde i den centrala cirkulationen). Om venös infart inte finns tillgänglig rekommenderas intraosseös administrering.

Anafylaxi:

Om det är nödvändigt, kan dessa doser upprepas flera gånger med intervall om 5 – 15 minuter beroende på blodtryck, puls och respiratorisk funktion. En spruta med liten volym bör användas.

Inkompatibiliteter

Kan spädas med isoton natriumkloridlösning eller glukoslösning.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.