Kroppens värsta fiender heter dator, TV och bil. Om du undviker att sitta stilla förebygger du onödig kroppslig värk.
För att musklerna ska fungera som bäst behöver de syre och näring. Rörelse ger dem just det och därmed de bästa förutsättningar de kan få. När det gäller smärta och värk fungerar träning både förebyggande och behandlande.
– Om du bryter benet eller skadas i en olycka så har du stora fördelar om du är någorlunda vältränad. Det gäller både fysiskt och psykiskt. Du kommer snabbare igång med rehabiliteringen och du startar från en helt annan nivå än om du är otränad.
Den som säger detta är Magdalena Rosengren, legitimerad sjukgymnast och ergonom. Hon har vidareutbildning inom akupunktur och OMT – ortopedisk manuell terapi och har fördjupat sig i arbetsmiljö, ergonomi och rehabilitering. Tidigare var hon sjukgymnast hos landslaget i fäktning. Hon har behandlat många värkdrabbade personer.
– Den som har tränat före en olycka har redan rutinerna för att snabbt vilja komma igen, en mental drivkraft. Grundfysiken finns och ett motoriskt minne som hjälper till. Dessutom fungerar de slaggprodukter som drivs ut ur musklerna vid träning som smärtlindrande i sig.
Efter en operation bör man genast få kontakt med en sjukgymnast på sjukhuset. Sen gör man upp en plan för rehabiliteringen med en sjukgymnast utanför sjukhuset.
Tänk nytt
Även om man brutit benet kan man träna andra kroppsdelar och muskler. Mage, rygg, axlar eller vad det kan vara som inte är skadade eller värkande.
-Ta hjälp av en sjukgymnast för att komma igång med anpassad träning så snart det bara går. Vatten är till exempel ett fantastiskt bra element för rehabträning, säger Magdalena.
Många med värk och smärta blir fokuserade på vad de INTE kan göra vid olika smärttillstånd. Men Magdalena vill vända på det och fråga vad KAN man göra?
– Tänk nytt, bearbeta din inställning och genomför beteendeförändringar, uppmanar hon. Om man har den inställningen i sig så har man en bättre möjlighet att komma igång efter skador och i många fall lära sig hantera långvarig smärta.
Om du har ont är ju rädd för att röra dig och få ännu mera ont. Hur gör du då?
– Smärtan styr, men man kan pröva att röra sig och inte göra det som är ont-ont, alltså det som gör ännu mera ont. Om det gör lika ont med och utan rörelse så är rörelseträningen bättre än inaktiviteten.
Värk och depression
Långvarig smärta är ofta kopplad till depression. Antidepressiv medicinering kan vara en del i behandlingen, men den fysiska aktiviteten bör komma in så snart det bara går. Med hjälp av medicin och stöd kan de flesta orka komma till att ta sin dagliga promenad.
-När jag rör mig fristätts endorfiner och oxytocin och det stimulerar de smärtstillande systemen. KBT-terapi och rörelseträning tillsammans ger allra bäst effekt, säger Magdalena. Men akupunktur kan ge samma effekt som träning i vissa fall, menar hon. Smärtstillande antiinflammationsprocesser sätter igång vid akupunktur.
Långtidssjuka och rehabilitering
Även för den som har bestående men och värk kan jobbet ofta anpassas ganska lätt, bara man får chansen, menar Magdalena. Anpassning av arbetsplatsen, träning efter förmåga, kanske läkemedel eller TENS kan underlätta för den värkdrabbade personen. Med hjälp går det lättare att anpassa livet efter de nya förutsättningarna.
Dessvärre fungerar det långt ifrån alltid att långtidssjuka får bra rehabiliteringshjälp.
-Det saknas ofta en naturlig väg till rehabilitering för långtidssjukskrivna, säger Magdalena. På papperet ser det bra ut. Arbetsgivaren ska komma in med en rehabplan. Men det görs inte alls alltid. Det behövs mycket bättre samordning mellan olika instanser.